svenskar och zigenare

Arnstberg om zigenare

Svenskar och zigenare : en etnologisk studie av samspelet över en kulturell gräns (1998) av etnologiprofessorn Karl-Olov Arnstberg ger en inte så smickrande bild av den romska kulturen. Ett sammanfattande utdrag ur en recension av boken i Folket i Bild/Kulturfront nr 1/99  (Lars-Gunnar Liljestrand ”Multikultilinjen helt avklädd”):

Arnstbergs genomgång av läget för romerna visar (med reservation för att beskrivningen gäller romer som kommit i kontakt med socialvården) att situationen inte förbättras utan att de blir alltmer beroende av socialhjälp, arbetslösheten ökar, kriminalitet och asocialitet breder ut sig och alkohol och narkotikamissbruk tilltar.

Detta sker trots att romerna i Sverige under de senaste 30 åren enligt Arnstberg fått mer stöd än några andra. Det har varit frågan om en kontinuerligt positiv särbehandling.

Vanligen utpekas romerna av politiker, journalister och socialvårdare som svaga utsatta och offer för det svenska samhället och detta är orsaken till misären i dag.

Mot detta ställer Arnstberg en helt annan uppfattning: den romanska kulturen är tvärtemot mycket stark och fenomenalt skicklig att överleva som en sammanhållen kultur trots att samhället förändras. Alla experter har grovt underskattat romernas vilja att låta sig försörjas av sociala bidrag men definitivt inte avstå från sin egen kultur.

Romerna skapar en motkultur mot den svenska, mot gajés (svenskarna), för att absolut inte integreras och därmed förlora sin identitet. Det får till följd att romersamhället egentligen inte accepterar att dess medlemmar går i gajés skolor och inlemmas i arbetslivet. Den som gör det riskerar att stötas ut ur den romerska gemenskapen. Det är helt acceptabelt att ta bidrag för en viss tids utbildning, stöd för anställning under viss tid osv men bara som ett sätt att försörja sig.

Arnstberg underbygger sin tes med många fallbeskrivningar och använder sig av Inga Gustafssons forskning där begreppet ”gränsbevarande mekanismer” är centralt. Romernas övergripande mål är ej att bli svenskar utan att upprätthålla sin särpräglade kultur och kunna fostra sina barn i den.

Arnstberg är även författare till boken Invandring och mörkläggning : en saklig rapport från en förryckt tid (2013) som granskar Sveriges invandringspolitik.

Arnstberg och professorn i socialantropologi Jonathan Friedman intervjuades i programmet Tendens i Sveriges Radio P1 som sändes den 20 mars 2007. De talade mest om fenomenet politisk korrekthet, särskilt kopplat till mångkultur och invandring. Efter 14 minuter in i ljudklippet berättar Friedman att mångkultur aldrig fungerat i historien.

Politiskt (in)korrekt – Vad får man forska om? del 3. Att vara forskare och förhålla sig till det politiskt korrekta kan ibland vara minst sagt knepigt. Särskilt när forskningsresultaten inte går ihop med de åsikter som anses vara de rätta.Möt Karl-Olof Arnstberg och Jonathan Friedman, två samhälls-forskare som berättar om hur det är att hamna i stormens öga. Men som i sin forskning ändå vill försöka att skilja på gott och ont, sant och falskt. Ett program av Mia Blomgren.

 

Relaterat:

Exit Folkhemssverige – en samhällsmodells sönderfall
SvD: Sveriges framtid oroar Arnstberg
SvD: Folkhemmet födde extrem individualism