Myter om integration och segregation

Det råder ett medialt och politiskt konsensus om att segregationen måste minska och alltfler föreslår tvångsintegration för att få bukt med ”integrationsproblemen”. Till exempel höjs röster titt som tätt om att slopa EBO-lagen, den lag som tillåter asylsökande att bosätta sig var de vill i landet. Det krävs rimligen totalitära åtgärder för att i längden upprätthålla ett mångkulturellt och mångetniskt samhälle. Men faktum är att forskningen på området tyder på att segregation har mer fördelar än integration. Den politiska ambitionen att tvångsintegrera för att blanda bort alla gruppers etniska särdrag och skapa framtidens rasblandade lyckorike har föga stöd i verkligheten eller i den vetenskapliga empirin. Man kan inte mot naturens alla regler tvinga fram ett samhälle som folk inte vill ha. Det är inget annat än ren kommunism.

Det finns inga belägg för att omgivningens etniska sammansättning har någon betydande påverkan på hur det går för individen på arbetsmarknaden eller i skolan. Att ”sprida ut” invandrare över landet och därmed minska boendesegregationen leder istället till sämre långsiktig integration på arbetsmarknaden, och närheten till landsmän i etniskt segregerade bostadsområden är rentav positiv. Det skriver nationalekonomerna Oskar Nordström Skans och Olof Åslund i SNS Välfärdsrapport 2009.

Mängder av samhällsvetenskaplig forskning bekräftar att etnisk mångfald och social sammanhållning står i direkt konflikt med varandra. Homogena områden är i princip alltid mer framgångsrika än heterogena. Till exempel visar den amerikanska studien The (In)compatibility of Diversity and Sense of Community (2013) från Michigan State University att ju mer blandat och integrerat ett samhälle eller område är, desto lägre kommer gemenskapen mellan människorna att vara. Och ju mer homogent och segregerat området är, desto större blir sammanhållningen och känslan av gemenskap. Enligt forskarna motverkar påtvingad integration skapandet av täta personliga nätverk som är nödvändiga för att skapa en känsla av gemenskap. En av forskarna till studien sade till The Atlantic Cities (”The Paradox of Diverse Communities” 2013-11-19) att samma sak gäller på global nivå:

On a more positive note, it may be possible to have such sorting by neighborhoods and still have diverse cities. I asked Neal whether he thought that cities that were made up of a federation or mosaic of distinct neighborhoods were more likely to succeed than ones comprised of several more fully mixed neighborhoods. He told me that his model essentially predicted that, regardless of size, more segregated areas – be they neighborhoods or cities – will be more cohesive. He added in an email, “Or even, a more segregated earth will be more cohesive, and a less segregated earth will be less cohesive. Putting diversity and segregation together – you could have a metro that is cohesive and diverse, but it would also need to be highly segregated.”

Harvardprofessorn Robert Putnam, en av världens mest kända och inflytelserika samhällsforskare, har (på tvären mot sin egen politiska ideologi, skall tilläggas) med mycket omfattande empirisk data visat hur etnisk mångfald påverkar tilliten negativt i ett samhälle. Integrerade och blandade områden sänker tilliten mellan alla människor, inklusive mellan människorna inom samma minoritetsgrupp. Det yttrar sig t.ex. genom att man undviker att engagera sig i lokalsamhället. Låg tillit i heterogena integrerade områden med hög mångfald kännetecknas också bland annat av lägre förtroende för lokala myndigheter, lokala ledare och lokala nyhetsmedier, lägre förtroende för det egna politiska inflytandet, lägre benägenhet att rösta, lägre förväntan att samarbeta för att lösa kollektiva problem, mindre sannolikhet att arbeta på ett gemensamt projekt, mindre sannolikhet att bidra till välgörenhet eller volontärarbete, färre nära vänner och förtrogna, mindre lycka och lägre upplevd livskvalitet, mer tid som ägnas åt att titta på tv och större enighet om att ”tv är min viktigaste form av underhållning”.

Forskningsstudien Are Muslim Immigrants Different in Terms of Cultural Integration? (2007) visar bl.a. på fördelar med etniskt segregerade bostadsområden jämfört med blandade och integrerade områden i Storbritannien:

[…] there is no evidence that segregated neighborhoods breed intense religious and cultural identities. Finally, discrimination, which turns out to be more frequent in less segregated neighborhoods, does consistently generate intense identity, more so for Muslims. We interpret these last results as casting some doubts on the European integration policies, which favor the formation of geographical integration and mixed neighborhoods. […]

Our empirical results suggest that the intense and oppositional identities that give rise to such social conflicts are not directly favored by the segregation of the neighborhood in which ethnic and racial minorities tend to live.

Ett avsnitt av radioprogrammet Kropp & Själ i P1 från 2010 handlade om sjukdomen schizofreni. Av experter framkom att schizofreni är 7-8 gånger vanligare bland etniska minoriteter än genomsnittet. Det sades bero på stressfaktorer och värst drabbas andra generationens invandrare. Det antyddes bero på etnisk och kulturell rotlöshet och identitetssvårigheter.

Se även:

Lika barn leka bäst
Vit etnocentrism
Diskrimineringen en myt?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s